Miami

Nu är jag äntligen framme i Miami, men det var nära att jag inte kom iväg alls.
Först blev det snökaos på Arlanda, så hela flygplatsen var stängd fram till klockan åtta och mitt flyg skulle gå fem i. Sen fick vi gå ombord, men då var vi först tvugna att vänta i en halv evighet på att få taxa ut och när vi väl fick göra det hade bryggan frusit fast i planet, så vi kom ingenstans.
Sen fick vi vänta igen, länge, länge innan vi kom iväg två timmar för sent.
I London skulle jag byta plan. Inga problem, tänkte jag och knallade in i avgångshallen och frågade den lilla mannen om jag behövde gå till disken och meddela min närvaro för nästa flyg. Det sa han att jag skulle och sen började han fråga om jag fyllt i ESTA som jag skulle. Jadå, det har jag gjort, sa jag. Så mumlade gubben någonting och frågade sedan om jag skrivit ut mitt kvitto. Jag häll på att dö. Jag frågade om det inte skulle vara kopplat till passet, för det har det alltid varit innan. Han sa att nej, man måste ha ett utskrivet kvitto. Jag höll på att dö igen och skulle precis fråga gubben om det var lika bra att ta nästa flyg hem igen, när det visade sig att gubben frågat efter min returbiljett. Herregud vilken lättnad.
Sen flöt allt på precis som det skulle, jag kom fram hel och nästan ren, tog en taxi till mitt hostel, fick en skön säng och började prata med en kille direkt. Det visade sig att han är konstnär och att världens näst största konstutställningar är i Miami den här veckan. Sen frågade han om jag skulle med på en utställning och eftersom jag aldrig är den som är den så tackade jag ja.
Det var mycket cool konst och mycket som jag inte fattade alls.

Nu har jag varit vaken i lite drygt 25 timmar, så nu tar jag kväll.

Natti!

Kommentarer
Postat av: Mamma

Ibland är det bra att ha lite för lång tid i transferhallen! Fint att du kom fram hel och nästan ren!

2012-12-06 @ 13:45:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0