Inskolning
Idag har mina dagisbarn drivit min till vansinnets gräns, alla har varit helt galna! Dessutom har vi bara varit två vuxna (det ska egentligen vara fyra), men jag var ändå på ganska bra humör när jag kom hem.
Jag har fått extrajobb på Plantagen på lördag och söndag, så jag skulle dit på "upplärning" ett par timmar idag på kvällen. Jag tänkte inte ens att det skulle bli som "jobb" utan snarare en liten rundvandring i butiken och en kik på kassan... Ja, just det, in my dreams! Jag kom in i butiken, hittade tanten som var butiksansvarig (som för övrigt var gammal som gatan och skrynklig som ett litet russin och lätt förvirrad), fick en tröja att ha på mig och sen bar det iväg till kassan och där fick jag stå, ensam, i två timmar. Jaha... Det var ju kul... Eller inte. Shit vad korkad jag kände mig! Jag hatar sånt! Det var ingen som sa någonting om vad jag ska tänka på, hur jag rättar ett fel om det skulle bli nåt, det var ingenting! Bara "här slår du in kontanter och här slår du in kort, hejdå". Det slutade ju naturligtvis med att jag fick ringa efter tanten ungefär tjugofem gånger på en halvtimme för att fråga om olika småsaker. Jag hatar verkligen sånt! Kunde de inte bara låta någon stå bredvid mig i de två timmarna jag skulle vara där? Usch, nu vill jag inte alls jobba imorgon! Men det är ju bara två dagar, jag kommer klara det! Och jag kommer dessutom uppskatta dagis mer efter det här!
Nu ska jag kolla om ostkakan jag har i ugnen är klar. Måste få tröstäta lite!!
xoxox
