Delfiner och köttbullar 20101127
Igår kom vi fram till Adelaide, trots att bilen numera låter som ett tåg och fortfarande inte går att köra fortare än 50-60 km/h.
Vi hittade en jättefin camping där de tog hutlöst betalt, men det var det värt. Campingen låg precis vid havet och vi satte oss i sanden och slappnade av lite. Rätt som det var ropade Ben ”Shark!” och pekade ut i havet. Jag var lite sen med min reaktion, men Pete såg vad Ben hade sett och konstaterade att det inte alls var någon haj, utan ett gäng delfiner som kommit in till stranden. Jag såg också tre eller fyra fenor som for upp och ner i vattnet och vi reste oss upp och sprang ner till vattnet och sen sprang vi längs stranden med delfinerna bara några meter utanför oss i vattnet. Helt fantastisk känsla!
Lite senare gick vi tillbaka ner till stranden för att bada, men det var inte lika kul längre när jag kom att tänka på att om delfinerna kunde komma så nära stranden så kunde nog hajarna göra det också. Dessutom hade damen på turistinformationen varnat oss för just hajar. Jag höll mig riktigt nära strandkanten kan jag tala om!
Efter badet bestämde vi oss för att vi inte skulle orka laga mat, så vi drog iväg för att äta på Hungry Jack’s (jag blir verkligen fet av den här resan!) och efter det kom vi på att vi ville ha vin, så vi stannade på en alkohol-drive in. Precis som vilken annan drive in som helst, fast med vin och sprit. Skitskumt, men jätteroligt och Ben (fransmannen) konstaterade att om de hade haft såna ställen i Frankrike hade det legat fullt med dödingar en kilometer bortanför affären.
Under natten började det regna (vad händer med vädret egentligen?) och jag vaknade av att det regnade in på mig. Inte det bästa sättet att vakna på, nej. Dock slutade det regna på morgonen och vi packade ihop våra saker och åkte till Ikea för att försöka hinna med lördagsfrukosten som kostar $1.95 (ungefär 14 spänn), men naturligtvis var vi typ fyra minuter för sena för den. Istället fick det bli köttbullar och chokladmuffins (nej, jag är inte på bantningskur om ni trodde det). Sen var jag bara tvungen att köpa en galet dyr flaska julmust. Jävligt nödvändigt, Frida! Jag som inte ens tycker om julmust! Men det var faktiskt gott. En kopp kaffe hann vi med också. Bra matdag det här, känner jag. Herregud…
Inne på matavdelningen hittade jag en Dalahäst som Birgit målat. Jag blev helt till mig och var tvungen att förklara för mina utländska resekamrater att jag brukar måla dalahästar på somrarna. Jag tror de tyckte att jag var lite konstig och de kunde inte riktigt förstå poängen med hästarna.
xoxox
