gick bra...

Japp, det var skräckfilmsvarning på den!

Jag är oskadd och en erfarenhet rikare, men herregud så läskigt det var. Jag var helt lugn precis fram tills killen dök upp för att hämta oss, då slog det mig hur lätt det skulle vara för honom att röva bort två naiva svenska tjejer.

Vi frågade om han ville ha kaffe, men det ville han inte. Han hade hundarna med sig och ville komma iväg så fort som möjligt, men vi fick i alla fall in honom i lägenheten så Geoff fick titta på honom och prata lite med honom.

När vi kom ut till bilen visade det sig att han bara hade två säten i bilen, så vi fick knöla ihop oss bäst vi kunde och sen bar det iväg ut i ingenstans i mörkret.

Vi kom fram vid halv nio på kvällen och blev bjudna på mat, såg lite på tv och gick sedan in i vårt rum för att sova. Vi satt en stund och pratade igenom vår bisarra situation innan vi släckte lampan. Och jag kunde inte sova. Inte för mitt liv. Jag låg och höll vakt hela natten, ifall någonting skulle hända. Jag tror jag aldrig har varit så mörkrädd och känt mig så utsatt i hela mitt liv. Konstigt eftersom jag aldrig brukar vara rädd för människor. Jag är den som alltid litar på alla, tror att alla vill mig väl, går hem själv mitt i natten.

Strax efter klockan fem på morgonen gick solen upp och då slumrade jag till, men hade såna otäcka mardrömmar att jag vaknade på en gång igen.

Strax efter klockan sex gick vi upp, åt frukost och drog iväg till farmen där vi skulle jobba. Jobbet var lätt, gubben klippte får, jag skrapade upp smutsig ull och Sara plockade upp den rena ullen. Inga konstigheter, inget ansvar, ingen press.

Efter jobbet bjöd han ut oss på mat och sen körde han oss tillbaka hem, precis som han hade lovat. Inga konstigheter där heller.

Allting gick ju bra tillslut, vi fick våra pengar och kom hem till vår underbara lägenhet precis som vi skulle, men jävlar så rädd jag var!
 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 
 
xoxox
 
 
 
 
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0