En dag på moppe
Jag och Elin var ute på äventyr igår. Vi hyrde moppe och jag skulle köra, eftersom jag var den som var mest van vid vänstertrafiken. Jag hade hoppats att hon skulle vilja köra eftersom hon är mer van vid just körningen, men inte då.
Okej, sa jag, jag kör.
Vi fick tag i den skruttigaste moppen på hela ön och jag trodde aldrig att varken den eller vi skulle överleva hela dagen. Naturligtvis hade den ingen hastighetsmätare, men bensinmätaren funkade fortfarande.
Vi drog iväg klockan tio på morgonen och jag var så rädd att jag skakade i hela kroppen. Jag försökte dölja min rädsla för Elin och jag tror jag lyckades, för hon var inte alls skraj.
Vi åkte först till vattenfallet. Det var längesen jag var där nu. Jag har saknat det lite, det kalla, klara vattnet, de solvarma klipporna. Vi gick hela vägen upp till toppen för att titta på utsikten därifrån. Det var otroligt jobbigt, ca 600 trappsteg i tryckande värme. Vägen ner var inte lättare. När vi tillslut kom ner var vi helt skakiga i benen och var tvungna att sätta oss och äta glass.
Lite stadigare körde vi till linbanan, där vi åkte upp för att se på utsikten över ön. Det var galet läskigt och jag har kommit på att jag nog är lite höjdrädd ändå, jag som bara trodde jag var rädd för att flyga, men att hänga helt fritt i en glaskub jättehögt ovanför marken var väl inte riktigt min grej. Inte Elins heller. Vi satt där och pep och var lika rädda båda två.
Utsikten var dock helt fantastisk och det var helt klart värt att åka upp.
På toppen hade de en hängbro som vi efter viss tvekan gick över. Jag konstaterade att jag skulle bli världens sämsta Indiana Jones. Frida äventyraren, pyttsan.
Vi for vidare för att äta lunch och efter det åkte vi och tittade på den lilla paradisstranden och norra stranden. Det var verkligen jättevarmt, inte ens fartvinden svalkade, det var som att köra i en överhettad bastu, en tryckande hetta som jag aldrig tidigare upplevt.
Vi hade en jättebra dag och på kvällen var det dags för nattmarknad igen. Det var min sista nattmarknad här på Langkawi. Det känns så konstigt att jag ska åka härifrån, samtidigt som det ska bli så skönt att se nya saker igen. Ta på sig ryggsäcken och dra vidare. Jag längtar lite faktiskt.
Jag har knyckt alla bilder av Elin eftersom jag var för lat för att släpa på min bamsekamera.
xoxox
