projekt25

Herregud, jag har fjärilar i precis hela magen. Jag kan inte slappna av, jag är livrädd och det känns som att nerverna ligger utanpå kroppen.

Jag är så jävla rädd att någonting ska gå fel, att jag har tagit mig vatten över huvudet, att jag satt mig själv i skiten, att köpet inte ska gå igenom, att flyttbilen ska haverera, att pizzan inte ska räcka, att pizzan ska bli äcklig, att all flytthjälp ska banga, att mina möbler ser ut som skit, att balkongen är för liten, att jag inte ska hitta tvättstugan, att jag inte hittar soprummet, att jag kommer sopsortera fel, att jag inte förstår hur diskmaskinen/ugnen/kylen fungerar, att det inte finns persienner… Jag oroar mig för precis ALLT!

Jag har packat mina saker här i mitt rum nu i alla fall. Det tog bara två dagar att få ihop det. Hmm, jag undrar hur lång tid det kommer ta att packa upp allting… Men jag tänker att nu har jag ju saknat prylarna så länge att det kommer bli roligt att se allting igen och att det därmed ska gå rätt smidigt att packa upp. Vi får väl se.

Åh, jag hoppas att jag kommer kunna slappna av när jag väl har flyttat in. Det är bara det att det här är det största jag har gjort i hela mitt liv, jag har bundit upp mig ekonomiskt och har världens krav på att klara alla avbetalningar och får jag inte jobba mer så går det åt helvete.

Vilket påminner mig om att jag ska skicka in en jobbansökan. Ska göra det nu på en gång, jag kommer ändå inte kunna sova.

Imorgon smäller det, då utbyts pengar och nycklar och jag får ett hem. Och blir skuldsatt resten av livet. Scary!
 
 
 
xoxox