projekt25

Nu har jag haft en oavsiktiligt händelserik helg vilken förmodligen lett till någon sorts skrumplever och förkortat mitt liv med sisådär 5-7 år, men det var det värt.

 

I fredags var det event med jobbet. Det började med att vi var ute och åkte ribbåt. Det var väldigt roligt! Fort gick det också.

Sen blev det middag med så otroligt god mat och massor med vin, dessert och drinkar. (Redan här hör ju de flesta vartåt det bär...) Jag hade tänkt att jag skulle ägna lördagen åt nyttiga saker som tvätt och städ och nagelmålning och dokumentärtittande, så jag skulle inte vara ute så länge. Jag skulle gå hem när alla andra gick ut och ett tag såg det faktiskt ut som att jag skulle det också, för alla andra bara försvann och där stod jag och My helt ensamma. Jahapp, vad göra? Jo, man ska ju bara ta en öl på vägen hem, vi bor ju ändå åt samma håll.

En öl blev väl tre glas vin och en falafel och innan jag var hemma hade det blivit morgon för länge sen.

Jaja, inga problem, jag somnade, vaknade och mådde oförskämt bra, så jag tänkte att en lite finare middag skulle sitta himla fint. Sällskap? Stefan. Han var också lite sliten, så vi skulle bara ta det lugnt, en middag, lite vin, lite prat om ditt och datt, sen en promenad hemåt. Trodde jag.

Ja, en fördrink var ju nästan obligatoriskt. En flaska vin på två personer var ju inte så farligt heller, men när servitrisen av misstag råkade spilla ut det lilla som var kvar i vinflaskan fick vi en till. Gratis. Ja, gratis är ju gott. Och maten var god och allting var så himla bra och trevligt och vi skrattade och blev mätta och så skulle vi gå hem. Men då skulle vi inte gå hem, vi skulle barhoppa hemåt. Ja, jättebra idé!

Sagt och gjort, vi drog iväg till första bästa bar, tog en öl och drog vidare, två öl där och rätt som det var satt vi i en taxi till Gamla Stan. Där mötte vi en annan kompis och det blev väl en öl och en drink där också och sen drog jag hem. Jag hann inte mer än komma innanför dörren innan telefonen ringde och Stefan tyckte att jag skulle ha efterfest. Ja, jo, varför inte? Så efterfest hade jag. Och när jag somnade hade klockan blivit dags att gå upp.

Bra helg.

Här kommer lite bilder