projekt25

Nu är jag framme! Jag bor på det finaste hotellet i typ hela världen, ensam i ett rum med dubbelsäng, kök och bubbelbadkar. Inte för att jag kommer använda badkaret, men ändå... En liten ballong har jag också och därifrån har jag utsikt över det riktigt häftiga berget och poolen. 

 

Resan gick hur bra som helst, förutom rätt kraftig turbulens. I ankomsthallen fanns ett enda bagageband, vilket var kortare än det på Ängelholms flygplats (fast betydligt snirkligare, det får de stilpoäng för) och när vi som fick bagage fått bagage var det bara att hoppa på bussen till hotellet. 

 

Krokig bussresa! Jag somnade som en pensionär flera gånger och drömde att jag själv var ute och körde, men körde fel hela tiden. Haha!

Det var serpentinvägar nästan hela vägen, kantade av otaliga olivträd och en slående utsikt. 

 

Väl framme vid mitt hotell var det bara jag som skulle kliva av bussen, varpå precis varenda kotte ombord glodde ögonen ur sig som om de aldrig sett en ensam resenär förut. Jag brydde mig minimalt om allas förvånade och medlidande blickar och tog min rullväska och gick in.