projekt25

Det tråkigaste med att vara ute och resa är när folk man gillar reser vidare. Idag var en sådan dag. Idag åkte både Jessie, Ulrika och Jimmy. Det var så himla ledsamt och både jag och Malin grät. När vi gråtit klart plockade vi ihop våra saker och gick ner på stranden där vi låg fram till fem-tiden.

Nu har vi dock bestämt oss för att sluta vara deppiga, så ikväll blir det middag och mer strandhäng med nytt kul folk.
 
 
 

 
 
 

 
 
 

 
 
 

 
 
 
 
 
xoxox
 
 
 
 
 

Om man lever i sin dröm, är det då fortfarande en dröm eller är det verklighet?

Fototriss den här veckan har tema ”Dröm” och jag har valt att göra en triss om min drömresa.

Första gången min dröm gick i uppfyllelse under den här resan var när jag åkte på min road trip genom Australien. Vi var tre personer i en trasig bil med ett gaskök och två tält. Bilden är tagen i Esperance i Western Australia.

Andra gången min dröm gick i uppfyllelse var när jag rätt som det var hamnade i regnskogen i delstaten Victoria, utan att ens veta att det fanns regnskog i Australien. Det var helt magiskt – mörkret, ljuset, ljuden.

Tredje gången min dröm gick i uppfyllelse var när jag kom till Langkawi i Malaysia. Det är mitt paradis, precis som jag alltid föreställt mig paradiset.
 
 

 
 
 
 
xoxox
 
 
 
 
 
 

Nu har jag inte gjort en fototriss på jättelänge.
Den här veckans tema är "Stängd", så här kommer en triss på det temat från mitt underbara Langkawi en helt vanlig lördagskväll.
 

Om ni vill se fler bidrag, klicka HÄR
 
 
 

 
 
 

 
 
 

 
 
 
xoxox
 
 
 
 

Vi har haft ytterligare ett par dagar utan sol, då vi bara hängt här hemma och spelat Malaysisk Rummy.

Jag har passat på att klippa mig också. Sista jag klippte mig gjorde jag det själv med en nagelsax på en campingtoalett i Griffith. Den här gången var det Malin som klippte mig med en kökssax. Stackars frisören som ska försöka få ordning på mitt hår när jag kommer hem, säger jag bara. Fast jag tycker Malin gjorde ett strålande jobb, trots dålig sax och vind i håret!
 
 
 
Igår blev det öl på stranden igen och en liten tur till Sunba. Jag hade dock inte speciellt roligt och hade dessutom lite ont i magen, så jag gav upp efter en timme och gick hem.

Idag har vi softat på stranden hela dagen. Lite drama blev det när jag trampade på en jätteelak snäcka med vassa taggar som fastnade i min fot. Stackars foten sved en stund och det var väl ungefär så mycket som hände idag.

Ikväll ska vi äta kinamat med Lio och sen ska vi till Babylon och möta upp några amerikaner som Malin träffade igår.

Jag har precis insett att det här har blivit min vardag, och jag trivs riktigt bra med det.
 
 

 
 

Jimmy regndansar
 
 

Det är ju kul att man vinner nån gång...
 
 

Mycket Malaysisk Rummy blir det

 
 
 

Djup koncentration
 

 
 

En liten ödlekompis
 
 

Och när man tröttnar på att spela kort kan man spela biljard
 
 
 
xoxox
 
 
 

Vi har haft lite halvdåligt väder de senaste dagarna. Det är fortfarande galet varmt, men det har varit molnigt och lite regn, så vi har hållit oss ifrån stranden.

I förrgår satt vi i princip hela dagen på vårt Guesthouse och gjorde ingenting fram till eftermiddagen då vi bestämde oss för att åka på fest på Monkey Island, en liten ö typ 10 minuters båtresa ifrån vår strand.

Det var så himla roligt och vi dansade barfota i sanden hela natten.

Det gick mindre bra för Ulrika som somnade på stranden och blev trampad på av en dum kille. Det slutade med en massa tårar och en stukad fot.

Igår följde vi med Ullis till sjukhuset och sedan åkte vi in till Kuah en liten sväng. Ullis fick bandage och en massa roliga piller och vi andra köpte glass.

Gårdagskvällen avslutades med nattbad. Det var inte alls så varmt som vi hoppats på, men mysigt ändå.

I vattnet här finns det självlysande plankton. Det syns inte när man bara tittar på vattnet, men när man kliver ner i vattnet börjar det lysa runt kroppen och ju mer man rör sig desto mer lyser det. Det är så himla häftigt och känns helt overkligt.
 
 
 

Ullis innan hon stukade foten
 
 
 

Jätteroligt har hon!!
 
 
 

Mehmet serverade öl hela eftermiddagen
 
 
 

Öl och myggmedel är allt man behöver här
 
 
 

Jimmy
 
 
 

Malin
 
 
 
xoxox
 
 
 
 

Dagen idag har varit slö, som vanligt.
Jag kan ju lätt fortsätta leva såhär resten av livet!

Idag var det poolhäng med is-te och härligt folk som gällde. Underbart!
 
 
 

 
 
 

Som vanligt hittade jag en katt att gosa med
 
 
 

Och igår bytte jag hårfärg
 
 
Alla bilder är tagna av Jimmy

 
 
 
 
 
xoxox
 
 
 

För några dagar sen var jag och Malin på utflykt med Lio och Soraya i den pyttelilla bilen. Vi började med att köpa dator till Lio, sen åkte vi till vattenfallet där vi badade och solade och efter det åkte vi till en strand där vi fortsatte sola och bada. En mycket lyckad dag!

 
 

 
 
 

 
 
 

Vi såg en apa som hade hittat en kokosnöt. Det är lite "Emil och soppskålen" över bilden, tycker jag
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 

I förrgår var jag ute och åkte moppe med Susie och Saghi. Vi åkte runt nästan hela dagen utan att egentligen göra någonting.

På kvällen blev det utgång med en massa folk från vårt Guesthouse. Det var jättetrevligt, men jag kände att jag höll på att bli sjuk, så jag gav upp ganska tidigt.

Sjuk blev jag. Inte dödligt dålig, men tillräckligt dålig för att inte orka göra någonting på hela dagen, så jag satt med min dator i skuggan och gjorde ingenting. Rätt skönt ändå.

På kvällen var det nattmarknad, vilket innebar massa billig mat, så jag passade på att äta så mycket jag kunde. Billig mat är helt min grej och jag lyckades äta en massa olika saker.

 
 

 
 
 

 
 
 

Katten ville också ha mat...
 
 
 
 
 

 
 
 

 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

Idag mår jag mycket bättre igen och har legat på stranden hela dagen. Det har varit strålande sol och riktigt varmt.

Ikväll ska vi ha lite hejdåfest för Nicola som åker imorgon. Jag ska dock hålla mig helt nykter eftersom jag fortfarande är lite krasslig.
 
 
 
xoxox
 
 
 
 
  
 

Han är en av de finaste människorna jag känner,

Han är omtänksam och obetänksam,

Han är begåvad och slarvig,

Han har ett hjärta av guld,

Han är snäll och han är dum och han är dumsnäll,

Han är rolig och lat,

Han är härlig och generös,

Han har tur och otur,

Han kan när han vill,

Han gör mig glad,

Han gör mig arg,

Han gör mig stolt,

Han är min bror och han fyller år idag
 
 
 

 
 
 
 
xoxox
 
 
 
 
 

I söndags hade jag en av mitt livs roligaste kvällar. Jag trodde att vi bara skulle ta det lugnt hela eftermiddagen och senare gå ut och dansa lite.

Så fel jag hade!

När vi kom tillbaka hem från stranden frågade Lio om vi (jag, Malin och Ulrika) ville följa med till Kuah, som är en lite större stad dit hon skulle åka och köpa en dator. Vi skulle åka bil och vi tyckte det lät som en rolig idé, så vi följde med. Lio informerade oss om att Soraya (som också jobbar här) skulle köra bilen och att hon kör som en sköldpadda. Vi skulle alltså vara fem personer totalt i bilen.

Vid halv åttatiden svängde universums minsta lilla bil in på parkeringen och Lio informerade oss om att det var bilen vi skulle åka i. Vi tittade på varandra och gapskrattade. Sen försökte vi trycka in oss i bilen. Herregud! Det var ju som att trycka in fem elefanter i en konservburk. Sen körde vi iväg.

Jag vet inte riktigt vad Lio menade med att Soraya kör som en sköldpadda, men långsamt gick det då verkligen inte. Vi for fram som en raket i den pyttelilla bilen och vi hoppade runt som små popcorn i baksätet och slog huvudena i taket, hela tiden hysteriskt skrattande och med jättehög musik.

Det var så fruktansvärt roligt!

Någon dator fick vi inte tag på, men mat fick vi i alla fall.

På grund av vår lilla utflykt blev vi väldigt sena, så när vi kom tillbaka var det bara att ta med Kapten Morgan ner på stranden. Det fanns ingen tid att byta om eller någonting, så jag gick precis som jag var, i jeansshorts, linne, smutsigt hår och flip-flops.

Vi satt på stranden och pratade och skrattade och sen drog vi iväg till Sunba för att dansa. Där hade vi så himla roligt och dansade som galningar ända tills de stängde stället någon gång på morgonen.

Jag och två andra tjejer promenerade tillbaka hem och jag somnade runt halv sju på morgonen.

Igår var vi lite sega, så det blev inte mycket gjort. Vi låg på stranden en stund, åt lite mat och tog en tidig kväll.

Idag ska vi ut i den pyttelilla bilen igen och åka runt ön. Jag tror att det kommer bli en jättebra dag!
 
 
 

Bilden är tagen av Ullis
 
 
 
 
 

 Haha, jag förstår inte riktigt, jag som trodde att jag skulle sitta här och ha jättetråkigt och bara slappna av i två månader, jag har aldrig varit så upptagen i hela mitt liv! Jag flänger fram och tillbaka, umgås med folk hela tiden. Igår var vi ute och åkte igen, jag, Mark och Maud (en tjej från Frankrike).

Vi hann inte mer än komma hem och duscha och byta om innan vi skulle gå ut och äta middag och sen var det redan sent. Vi satt i ”allmänrummet” på vårt Guesthouse och pratade och drack öl fram till midnatt, då vissa bestämde sig för att gå ut och jag bestämde mig för att gå till sängs.

Idag har jag lovat att jag ska spendera dagen tillsammans med Ullis och Malin, som jag ju knappt sett sen de kom hit för två dagar sen. Vi får se vad vi hittar på för äventyr. Jag har den känsla av att det blir strandhäng hela dagen.
 
 
 

 
 
 

 

 
 
 

xoxox
 
 
 

I onsdags hade vi en heldag på stranden, jag och lite annat folk från vårt Guesthouse. En helt underbar dag när vi inte gjorde större ansträngningar än vad som var absolut nödvändigt, som att äta lite lunch och köpa en glass.

Solnedgången var jättevacker och efter att vi tittat på den blev det middag och senare öl på stranden fram till halv två på natten.

 
 
Igår när jag slog upp ögonen så var det första jag såg en blond person som tittade på mig. Det visade sig vara Malin från ankomst! Jag klev upp och kramade henne och tittade runt mig och såg Ulrika från incheck också. Det blev en massa kramar och ”vad har ni haft för er?” och även en pannkaksfrukost tillsammans.

 
Vid 11-tiden skulle jag träffa Mark, en engelsman som också bor här för att åka på utflykt med honom. Vi stannade först vid vattenfallet och badade, sen klättrade vi hela vägen upp och badade lite till.

 
 
 

Utsikten från toppen var riktigt häftig och man såg hela vägen till havet.
 
 
 
 
 
Vi köpte lunch på ett litet ställe bredvid vägen, den godaste nudelsoppa jag någonsin ätit!

Sen åkte vi till det högsta vattenfallet på Langkawi. Det var högt! Tyvärr fanns det nästan inget vatten i det alls, eftersom det inte regnat ordentligt här på flera veckor.

 
 

På väg till det högsta vattenfallet
 
 
 
 

Inte så värst imponerande kanske, men fint ändå
 
 
 
 
 
Efter vattenfallet åkte vi ner till en liten paradisstrand, där vi låg i ett par timmar och slappade och efter det åkte vi hem till vår egen strand där vi köpte lite öl och träffade lite annat folk som vi satt och pratade med en lång stund.

 
 

Paradisstrand åt ena hållet
 
 

Paradisstrand åt andra hållet
 
 
 

Vår strand
 
 

 
 

På kvällen var det nattmarknad, vilket det tydligen är varje torsdag. Vi gick dit för att köpa en massa billig mat som nudlar, vårrullar och våfflor. Förutom maten hade de inte speciellt mycket intressanta saker att sälja, men det var en trevlig liten promenad.

Kvällen avslutades återigen med öl på stranden, fast vi avslutade lite tidigare på grund av regn.

Idag blir det utflykt med Mark igen, till andra sidan av ön. Åh, jag skulle kunna fortsätta leva såhär resten av mitt liv!
 
 
 
xoxox

 
 
 

Idag har jag haft en sån där dag som man aldrig vill ska ta slut. Jag sov till strax innan klockan tio, gick ut och åt frukost, träffade på engelsmannen jag träffade i Kuala Lumpur, softade lite fram till strax efter tolv när jag och Lio drog iväg på äventyr.

Lio är städerska på vårt guesthouse. Hon är en helt underbar människa som hatar att städa (!!), pratar jättemycket hela tiden och har fantastiskt sinne för humor. Idag jobbade hon halvdag och ville åka iväg på utflykt på eftermiddagen och frågade om jag ville följa med. Jag tackar sällan nej, så jag hängde med.

På med hjälm och upp på scootern.

Det var en sån otroligt frihetskänsla att sitta där med vinden vinande i öronen och djungel vid sidan av vägen. Åh, jag blir lycklig av sånt!

Det första som hände var att vi såg en jättejättestor ödla vid sidan av vägen. Vi stannade och jag fotograferade.

 
 
 
 
 
 

 
Sen åt vi lunch på ett litet ställe vid sidan av vägen. Starkt och gott, fisk och kyckling, ja, här blandar man så mycket man kan på samma gång.

 
 

En trevlig katt höll oss sällskap vid lunchen
 
 
 
  

Efter lunchen åkte vi upp till ett vattenfall där vi stannade och badade. Så himla härligt! Tyvärr kom det en massa folk, så vi gav upp och åkte vidare till en helt underbar strand på norra sidan av ön.

 
 
Vi såg en massa apor på väg till vattenfallet
 
 
 


 
 
 
Nämen titta, här badar lilla jag!!
 
 
 

Sämre ställen har jag ju badat på...
 
 
 

Stranden var inte heller helt fel
 
 

 
 
 
 
Och när vi låg där och solade så flög det förbi en örn, bara sådär...
 
 
 
 
Där låg vi en lång stund och bara slappade, jag läste bok och Lio somnade. När hon vaknade igen strax efter klockan 18 fortsatte vi hemåt, fast först stannade vi och åt middag på en indisk restaurang. Otroligt god mat och jag gjorde ett tappert försök att äta med händerna, vilket inte var det lättaste.

Vi kom tillbaka hem runt klockan 20, efter att ha varit ute i ca åtta timmar.

Nu har jag duschat och faktiskt dragit på mig lite smink och jag tror att utgång väntar ikväll.
 
 
 
xoxox
 
 
 
 
 

Igår träffade jag på lite nytt trevligt folk; en malaysisk kille, en engelsman och en svensk. De skulle gå iväg och slå ihjäl lite tid i ett stort shoppingcenter och frågade om jag ville följa med. Självklart ville jag det, så vi drog iväg. Vi började med att luncha och sen gick vi vidare för att kolla på nöjesfältet som de klämt in i det verkligen jättestora shoppingcentret. Japp, karuseller, sockervadd och till och med en bergochdalbana. Helt galet!

Men eftersom jag inte hade råd att gå in där gick vi till arkadhallen och spelade galna japanska spel istället. Så himla roligt! Jag skrattade så jag nästan dog.

 

Nöjesfält inomhus, det ser man inte varje dag!
 
 

 
 
Efter det gick killarna på nöjesfält och jag gick hem och plockade ihop mina saker och softade lite på uteplatsen. När jag satt där så kom en stor katt gåendes förbi på gatan. Det var ju helt normalt, förutom att det inte var någon katt, det var en apa. Haha, jag skrattade och drog fram kameran och följde efter apan som gick bort till killen som sålde kokosnötter precis runt hörnet. Där satte den sig och tittade på kokosnötskillen. Tur för apan att det var en snäll kille som gav den någonting att tugga på.

 
 
 
 
Katt...                                          ... och apa - inte så stor skillnad!

 
 
 
 

 
 
 

Vid åttatiden på kvällen gick jag iväg för att försöka ta ett tåg till busstationen. Tur för mig att den snälla mannen på resebyrån förklarat allting så pedagogiskt för mig, för när jag väl kom dit hade jag faktiskt inga problem alls att hitta. Dessutom hittade jag en jättetrevlig malaysisk tjej som visade mig precis var jag skulle gå av tåget.

Erik hade berättat om lyxbussen som de åkt när de var på Langkawi för några veckor sedan. Jag blev rätt besviken när det visade sig att lyxbussen jag skulle åka med hade gått sönder och istället fick jag en vanlig buss. Fast den var inte helt vanlig, för sätena gick att fälla så man nästan låg ner. Jättemysigt, tänkte jag och blåste upp min nackkudde och kröp ner under min filt. Inte mysigt visade det sig när chauffören drog på all kyla som fanns. Det blev ju helt iskallt! Jag låg där under min lilla filt och frös som aldrig förr och försökte somna så jag inte skulle känna hur fruktansvärt kallt det var. Det gick inte och när vi stannade på en station efter ett par timmar var jag tvungen att hämta en tjocktröja ur mitt bagage.

Det hjälpte lite, men ingenting alls på benen som fortfarande var som två ispinnar. Det blev inte mycket sömn under den nästan åtta timmar långa bussresan.

Strax efter klockan sex imorse kom jag fram till Kuala Perlis där jag skulle ta färjan över till Langkawi. På färjan var det också kallt (vad är det med köldhetsen i det här landet??), men inte alls lika kallt som på bussen, så jag somnade så fort vi började åka.

Jag vaknade nästan en timme senare till en fantastisk soluppgång i ett otroligt vackert landskap. Grönblått vatten och gröna berg överallt. Helt fantastiskt!

När jag kommit iland fanns det inget annat alternativ än att ta taxi till stället där jag bor, eftersom det tydligen inte finns några bussar på den här ön, men för ca 50 kronor kom jag fram hel och hållen och fick en säng på en gång.

Jag kastade av mig kläderna och somnade på en gång.

Rummet jag bor i är minst sagt spartanskt och liknar mest en lada, men lakanen luktar rent och jag har myggnät över sängen. Det är inte ens tätt mellan väggar och tak, men det är faktiskt ganska skönt, för luften blir aldrig unken.

Jag har varit ner på stranden en liten sväng och ska nog dit en sväng till innan dagen är slut. Det är lätt den finaste stranden jag varit på i hela mitt liv. Helt klart vatten och vit sand. Vattnet har dessutom en helt perfekt temperatur, tillräckligt kallt för att svalka och tillräckligt varmt för att man ska kunna gå i utan att gruva sig.

Ja, här på Langkawi har jag hittat mitt paradis.
 
 

 
 

 
 
 

 
 
 
xoxox

  
 
 
 
 

Dagen idag har varit ganska spännande. Den började trögt med lång sovmorgon och lite mailande till mamma, sen gick jag ut för att äta lunch. Jag hittade ett ställe där jag köpte kyckling och ris för 4 RM, sen tänkte jag gå iväg och titta lite på tornen igen, men det började regna, så jag gav upp. Istället gick jag hem och försökte ordna med bussbiljetter och båtbiljetter till Langkawi till imorgon. Det slutade med att jag skulle gå ner till busstationen och betala, men när jag kom till busstationen fanns där ingen busstation. Nej, den hade de stängt på grund av renovering. Åååååh!

Ja, jag gick i alla fall in på en resebyrå och var skitdryg och frågade tusen frågor om var de gjort av alla bussar till olika platser, frågade vad jag ska göra under mina två månader här, frågade hur jag skulle ta mig hit och dit nu när det inte finns någon station att åka ifrån.

Det hela slutade med att den stackars lilla mannen på resebyrån körde mig ut till busstationen för att jag skulle få köpa min biljett, en resa som inklusive viss turistguidning tog ungefär en timme.

Ärligt talat så var det inte det minsta synd om honom, jag tror att han hade minst lika kul som jag.

När vi kom tillbaka in till stan tackade jag så mycket för allt han gjort för mig och hoppade ur bilen efter att ha lovat att skicka ett mail och tala om hur det går för mig på Langkawi.

När jag väl hoppat ur bilen bestämde jag mig för att äta middag. Jag knallade in i Chinatown och beställde precis samma mat som jag åt igår. Förlåt mig, min matgud för denna synd, men det var ju så himla gott att jag bara var tvungen att äta samma sak idag igen.

När jag precis fått min mat så dök en liten man upp som igår erbjöd sig att bli min malaysiska pojkvän. Han frågade om han fick göra mig sällskap, och visst fick han det, det är ju alltid roligare att vara två. Det visade sig att han var typ 30 år och kom från Bangladesh. Vi pratade en liten stund tills jag bestämde mig för att det fick vara nog och började gå hemåt.

Jag var helt inställd på att bara vara jättetråkig och gå och lägga mig tidigt (klockan var strax före åtta på kvällen), när jag blev stoppad av en kille med en karta. Han frågade var vi var någonstans och jag svarade helt sanningsenligt att jag inte hade den blekaste aning, eftersom jag inte ens tittat på en karta sen jag kom hit. Hur som helt började vi prata och det visade sig att han var från Ryssland, men numera bosatt i Holland. Han sa att han tänkte promenera runt i stan och titta på olika sevärdheter och undrade om jag hade lust att följa med. Självklart hade jag det och vi promenerade i flera timmar och tittade på olika byggnader. Jag var egentligen på väg hem för andra gången när han frågade om jag ville följa med och titta på tornen när det var mörkt, vilket jag ju faktiskt inte kunde säga nej till hur trött jag än var, så vi gick vidare. Tornen var verkligen fantastiskt vackra efter solnedgången och det var lätt värt promenaden. Ryssen bjöd sedan på öl och efter det en taxi tillbaka hem till mig. Han själv åkte vidare hem till sig i samma taxi.

Ja, en tråkig sitta-av-tiden-dag kan lätt vända och bli väldigt intressant.

Det här med att resa ensam kanske inte är så tokigt i alla fall.
 
 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 
 

 
 
 

 
 
 

 
 

 
 
 
 
xoxox
 
 
 
 

I högtalarsystemet på Melbournes flygplats får man ett hett tips:

"Vi vill råda alla passagerare att gå in i terminalen genom pass- och säkerhetskontrollen innan ert flyg avgår"
 
Jaa, smaaaart!!!
 
 
 
xoxox
 
 
 
 

Jag sitter på flygplatsen i Melbourne. Här har jag suttit i snart åtta timmar. Klockan är runt halv två på morgonen och jag är så trött att jag knappt vet var jag ska göra av mig själv. Att vara vaken till halv två är ju i vanliga fall inte så värst plågsamt, men jag har ju knappt sovit alls natten till idag.

Först och främst hade jag resfeber. Jag hade liksom räknat med att jag skulle ha lite svårt att somna, men sen hade jag två fulla tyskor som tyckte det var en jättebra idé att prata jättehögt och tända och släcka taklampan fram till klockan fyra på morgonen. Det var ungefär då jag upptäckte att jag hade en jätteäcklig insekt i min säng. Jag blev livrädd samtidigt som jag var förbannad OCH hade resfeber, så jag somnade runt kvart över sju på morgonen. Jag gick upp klockan åtta. Det gav mig ca 45 minuters sömn.

Strax efter klockan tio imorse checkade jag ut från mitt hostel i Newtown och åkte in till stan. Där inhandlade jag en lunchlåda hos Kinesen på stationen för fem dollar (mycket bra pris för att vara i Australien!) och sen drog jag iväg ut till flygplatsen. Jag kom väl dit strax efter klockan ett på dagen, vilket innebär att jag nu suttit i ca 12 timmar på olika flygplatser. Ja, okej, jag har flugit lite också. Fruktansvärt läskig flygning måste jag säga. Det var guppigt som fan och jag trodde att jag skulle dö. Den söta tanten bredvid mig höll mig dock i handen och sa att jag skulle vara lugn, det var ju bara lite turbulens. Jag hatar att flyga!

Oh, Erik, vet du hur mycket bagage man får ha med sig när man flyger med Emirates?? Hela 30 kilo för en vanlig passagerare i ekonomiklass. Det du!
 
 
xoxox
 
 
 

Jag ligger i sängen och försöker låta bli att tänka på att jag ska ut och flyga imorgon. Jag hatar verkligen att flyga och nu har jag inte ens någon med mig som jag kan hålla i handen.

Istället försöker jag tänka på hur underbart jag ska ha det när jag kommer till Malaysia. Jag har spenderat hela kvällen med att googla olika hostel och sevärdheter och jag tror det kan bli hur bra som helst. Allting verkar ju för sjutton vara bra där, folk verkar vara trevliga och hjälpsamma, naturen verkar vara fantastisk och allting är galet billigt (har kollat runt på boende och det kostar mellan 20 och 80 spänn per natt).

Nu ska jag tvinga mig själv att sova lite, för kommande dygn kommer bli jobbigt.

Puss på er alla, så hörs vi i Malaysia!
 
 
 

Cameron Highlands, bild härifrån
 
 

Langkawi, bild härifrån
 
 
 
xoxox
 
 
 

Nu äntligen är jag klar med allting som har med reseplanering att göra. Det blev jävligt stressigt där ett tag och jag har hållit på precis hela dagen, med ett undantag för den timme jag spenderade på msn med min underbara lillebror.

Jag började dagen med att ringa till Malaysiska konsulatet för att fråga om jag måste ha biljett ut ur landet för att de ska släppa in mig. Det måste man tydligen. Jaha, ja då var det inte mycket annat att göra än att boka en flight ut ur landet, men innan jag kunde göra det var jag ju tvungen att kolla var jag ville resa och när.

Jag konstaterade ganska snabbt att det inte fanns en chans att hinna med att planera hela landvägen hem med alla ambassadbesök och biljettbokningar och visumansökningar som skulle fixas, så jag bestämde mig istället för att försöka hitta billiga flygbiljetter hem.

Det slutade med att jag satt och pusslade med Air Berlins lågpriskalender, Norwegians hemsida, SJ, SAS och Skånetrafiken. Tillslut blev rutten följande:

5/1 kl 17.15 går flyget från Sydney till Melbourne. Jag landar kl 18.45. Jag spenderar natten på flygplatsen.

6/1 kl 03.25 går flyget från Melbourne till Kuala Lumpur, där jag landar vid 8-tiden på morgonen

17/3 åker jag från Kuala Lumpur till Bangkok

31/3 flyger jag från Bangkok till München, där jag landar vid 18-tiden på eftermiddagen

1/4 åker jag från München till Stockholm vid 13-tiden. Jag landar runt 15.30

Kl 20.00 går SAS-flyget från Stockholm till Ängelholm

Förhoppningsvis står två underbara föräldrar och tar emot mig när jag äntligen är framme.

Gud, jag är så nervös att jag nästan dör! Jag som hatar att flyga… Jaja, men jag har i alla fall 70 dagar i Malaysia där jag bara ska slappna av och ta det lugnt. Kanske gå på någon djungelutflykt också.

Jag är verkligen jätteledsen och besviken att det inte blir någon landväg hem, men så går det när man är ute i sista minuten, vilket jag typ alltid är. Jag får ta igen det senare. Jag måste ju i alla fall åka Transsibiriska järnvägen innan jag dör.

Och idag när jag var ute och köpte mat hittade jag Annas pepparkakor i affären.
 
 

 
 
 
xoxox
 
 
 
 

Här kommer ett litet kollage av de bilder som togs under nyårsafton.
Helt galet var det och kul som sjutton hade vi!
Snart kommer det en film också!
Trevlig måndag på er!
 
Oh, förresten, jag har bokat biljetter till Kuala Lumpur nu också! Hihi! :)
 
 
 

 
 
xoxox
 
 
 

Idag har jag haft en riktigt trevlig, om än något stressig dag i Sydney.

Jag gick upp och bestämde mig för att titta på operahuset innan det skulle börja regna, så jag tog på mig skorna och drog iväg. Eller skor och skor, jag tog på mig flip flops, vilket väl inte var den bästa idén jag haft, kanske. Jag fick skavsår. Jag tejpade mina sår och fortsatte gå.

Tillslut såg jag det i alla fall, operahuset.

Jag tog några foton, gick runt lite i botaniska trädgården och tog en gratisbuss tillbaka in till stan.

När jag kom tillbaka gick jag in på en resebyrå för att boka biljetter härifrån, vilket verkar vara lättare sagt än gjort. Det här med sista minuten-resor är ingenting folk är speciellt bra på här borta. Det är ju för sjutton nästan omöjligt! Eller kanske inte omöjligt, men förfärligt dyrt.

Ja, det är inte mycket att göra åt, jag vill till Malaysia och till Malaysia ska jag. Jag har i alla fall bokat en biljett från Sydney till Melbourne den 5:e januari. Jag tror jag ska gå ner till resebyrån och boka resten snart också.

Hur jag ska göra med resten återstår att se, men just nu lutar det åt att det blir direktflyg hem från Malaysia eller Thailand. Jättetråkigt, men nu blir då i alla fall mamma glad.
 
 

 
 

 
 
 
 
 
 
 
 
xoxox
 
 
 

Nyår i Sydney var galet. Lite väl galet kanske. Jag kom fram med bussen runt halv fem på eftermiddagen, fick låna duschen hos systrarna Johansson och sen lagade vi nudlar och drack vin på deras mycket fina takterrass. Vi var otroligt sena och när vi väl kom ut var det folk precis överallt. Vi kom ifrån varandra och jag flängde runt på stan fram till åtta på morgonen.

Idag visar sig Sydney från sin allra sämsta sida och regnet öser ner samtidigt som åskan går. Jag bor i ett pyttelitet rum utan luft som jag tvingas betala 50 dollar per natt för. Känns inte helt värt, nej.

Hela norsk-svenska maffian drog vidare norrut idag och jag är ensam på riktigt nu. Självklart kommer allt att gå bra, det gör det ju alltid, jag är bara inte van med känslan.

Imorgon ska jag kolla upp allting som har med visum och ambassader att göra, sen ska jag titta på operahuset. Hoppas solen skiner!

Sen, så fort jag kan, ska jag åka till Asien.
 
 
xoxox