150117
Förvånansvärt bra dag! Precis när jag gett mig iväg hemifrån sprang jag på en kanadensare som började prata med mig. Det visade sig att han också var ensam och att han skulle iväg till en megastor galleria och fördriva tid tills hans flyg skulle gå vid midnatt. Vi slog således följe och hängde i gallerian hela dagen.
Där gick vi mest runt och bara småpratade, jag hittade ytterligare ett instrument till björnen och vi fick varsin fotmassage. Jag kan dock inte rekommendera det till någon som nyligen stukat foten, fy fan vad ont det gjorde! Vanligtvis kan det ju göra ont att få massage när de kommer åt knutar och liknande, men det gör ju typ "skönt" ont. När de kommer åt en skada gör det ont så man bara vill gråta och gå därifrån. Men i övrigt mår nu fötterna prima!
Väl tillbaka vid vårt hostel bestämde vi oss för att besöka matmarknaden. Sagt och gjort. Där fick vi både mat och öl och musik. Fantastiskt trevlig kväll!!
Bild på smutsiga fötter:
Så ser fötter ut efter ett par steg på trottoaren utan dojor.
xoxox
Manilla
Sådär, nu är jag framme i Manilla. Här är det precis så bråkigt som man kan föreställa sig en asiatisk storstad. Jag bor på fjärde våningen och har två barer utanför som båda två försöker överrösta varandra. Fast det har sin charm ändå på något vis... Man reser ju inte till andra sidan jorden för att allt ska vara som hemma!
Flygresan gick bra, fast det var en utav mina värsta landningar. Det kändes som att bromsarna aldrig tog och tillslut skakade hela planet som en såndär maskin som de blandar färg i hos färgaffären. Sen luktade det jättemycket flygbränsle i kabinen när vi väl stannat. Hjärtat slog så jag tror det syntes utanpå.
Väl utanför flygplatsen med allt bagage i behåll var det dags att försöka få tag på en taxi. De är så himla fräcka de där taximänniskorna! Igår i Ho Chi Minh fick jag skylla mig själv att jag satte mig först och frågade sen, det blev riktigt dyrt!
Idag försökte de igen, men nu hade jag ett papper med mig som sa va en taxi borde kosta som jag viftade hejvilt med. Då var det nån som sa att alla bilar som kör för det priset var slut och att det med en av hennes bilar skulle kosta tre gånger så mycket, men då kunde hon garantera säkerheten för mig som kund. Jag avböjde och ställde mig i taxikön. Jag hade nog stått där i 5-6 sekunder när en annan liten snubbe började fråga vart jag skulle och efter att ha viftat med mitt papper framför honom också kom vi fram till att jag skulle åka med honom för 20 spänn mer än vad en normal taxi skulle kosta. Jag är en bra förhandlare!
Maten då. Ja ikväll visade det sig att det är nattmarknad precis där jag bor. Det är det bästa som finns! Tyvärr var det lite litet och väldigt ont om sittplatser, så istället hamnade jag på en kinarestaurang som verkligen inte var som de ställen jag brukar äta på.
Jag beställde vårrullar och nudelsoppa med kyckling som tydligen var väldigt berömd (Soppan alltså, inte kycklingen, kycklingen var bara död). Till detta fick jag en liten porslinssked och pinnar. Där någonstans tog min stolthet slut, så det hela slutade med att jag letade fram en gaffel och en sked och åt soppa som värsta italienaren.
Vårrullar är också en sån där grej som är fullständigt omöjligt att äta med pinnar. De är frasiga och oljiga och far åt alla håll när man petar på dem. Däremot kan man spetsa dem på pinnarna. Det gjorde jag.
Jag kan tänka mig att kineserna som såg mig måste undrat vad sjutton jag höll på med.
Nu nu är det dags att sova här, jag är helt slut!
En bild. Det blir väldigt lite fotograferat här...
Off I go
Då var det dags att dra vidare. Jag känner mig inte alls sugen på att lämna Vietnam, det känns som att jag skulle vilja stanna här precis hur länge som helst. Tur att jag kommer tillbaka!
Jag har i alla fall lyckats köpa födelsedagspresent till Björn, plus ett lustigt litet instrument, även det till Björn. Det går visst bra för honom!
Nu är det bara att invänta taxi, så får vi väl se hur resten går.
xoxox
Ho Chi Minh
Ibland blir jag så himla glad att jag är så snäll mot mig själv. Som när jag vet att jag ska ut och festa och laddar med chips och Cola till dagen efter, när jag ställer tofflorna bredvid sängen eftersom jag vet att jag fryser när jag ska gå upp och som nu, när jag packat en kexchoklad åt mig själv när jag har ett tiotimmarsstopp på en flygplats där allt är kriminellt dyrt. Det bästa var att jag helt glömt att jag gjort det och kom på det precis när det var som allra kämpigast att hålla sig vaken.
Det gick hur som helst bra och flyget gick och kom fram i tätt tid.
Ho Chi Minh visade sig vara en väldigt rolig asiatisk stad, även fast jag bara sett ytterst lite av den nu på kvällen.
Jag har lyckats med konststycket att äta en hel skål med nudlar och böngroddar med enbart pinnar som verktyg och till det fick jag semesterns första öl.
Imorgon bär det av igen, då till Manilla. Jag har kommit på att jag nog ska försöka hitta nåt spa där jag kan spendera tiden där, det skulle jag behöva ;)
Nu är det hög tid att sova, jag är fruktansvärt trött. Jag slicknade verkligen som ett ljus i orkan så fort jag satt mig på planet från Dubai. Jag är ganska säker på att jag snarkade också, för när jag vaknade satt jag med vidöppen mun och var helt kärv i halsen. Det måste ha sett så himla roligt ut!
xoxox
Dubai mitt i natten
Jag är på väg till Asien. Det har jag inte varit sen 2010. Skönt, men samtidigt hysteriskt läskigt. Jag har i alla fall lugnat mig lite nu när jag kommit en bit på väg. i skrivande stund sitter jag på flygplatsen i Dubai och försöker hålla mig vaken tills det är dags att boarda nästa flight. Jag har köpt en macka och en gigantisk kaffe för att ha någonting att göra resterande 6 timmar... Så sjuuukt lång väntan!
Jag har promenerat genom hela flygplatsen med min lilla ryggsäck på magen som värsta preggot, så nu har jag helt ont i ryggen. Hej gnällspik! Men det hjälps inte, det är mitt i natten, jag är trött och utanför min komfortzon. Det blir nog bättre imorgon.
Bild på fika i Dubai
Inte så fancy som man skulle kunna tro...
Hörs!
xoxox
Söndag
Havet är ganska busigt idag...
Jag har aldrig sett granatäpplen växa vilt förut, men härgör de det. Jag ska nog palla några innan jag åker hem.
Det är nåt speciellt med helt övergivna platser som man i vanliga fall bara ser när de är fulla av människor
Och där slutade uppladdningen av bilder fungera igen...
xoxox
Rainy days...
Det regnar och åskar för fullt här... Dumma Grekland!
Jag fick en liten stund vid poolen på ca en timme med sol, men sen var det kört igen.
Nu sitter jag ombytt och klar för middag i receptionen och väntar på att det värsta regnet ska ge sig. Annars får det väl bli taxi.
Hur som helst så mår jag bra och det går verkligen ingen nöd på mig här, förutom att jag är lite ledsen på vädret. Tur att jag inte gick ut, det verkligen öser ner nu!
Och bilderna kan som vanligt inte laddas upp...
Jaja, hörs senare!
xoxox
Ett par bilder...
Internet här lever ju sitt eget lilla liv, så bilder får uppdateras när nätet tillåter.
Här är i alla fall poolen och ett gammalt hus på ett berg. Det där huset på berget har säkert spelat någon viktig roll för en herrans massa år sen, så dit lär jag väl göra mig en utflykt nån dag.
Nu: softa!
xoxox
Bland oliver och serpentiner
Nu är jag framme! Jag bor på det finaste hotellet i typ hela världen, ensam i ett rum med dubbelsäng, kök och bubbelbadkar. Inte för att jag kommer använda badkaret, men ändå... En liten ballong har jag också och därifrån har jag utsikt över det riktigt häftiga berget och poolen.
Resan gick hur bra som helst, förutom rätt kraftig turbulens. I ankomsthallen fanns ett enda bagageband, vilket var kortare än det på Ängelholms flygplats (fast betydligt snirkligare, det får de stilpoäng för) och när vi som fick bagage fått bagage var det bara att hoppa på bussen till hotellet.
Krokig bussresa! Jag somnade som en pensionär flera gånger och drömde att jag själv var ute och körde, men körde fel hela tiden. Haha!
Det var serpentinvägar nästan hela vägen, kantade av otaliga olivträd och en slående utsikt.
Väl framme vid mitt hotell var det bara jag som skulle kliva av bussen, varpå precis varenda kotte ombord glodde ögonen ur sig som om de aldrig sett en ensam resenär förut. Jag brydde mig minimalt om allas förvånade och medlidande blickar och tog min rullväska och gick in.
Nu vill mobilen inte ladda upp fler bilder, så jag får försöka senare.
xoxox
Mot Grekland (Arlanda, alldeles för tidigt)
Jaha kära läsare (mamma), nu ska jag åka på charter. Jag är uppenbarligen nervös inför den här resan eftersom jag drömt att jag glömt vart jag ska åka, att jag kommit bort på flygplatsen och att jag försökt betala mina taxfree-varor i en parkeringsautomat.
Dessutom om var jag väldigt orolig över bilresan till flygplatsen, eftersom E4:an var avstängd sist jag skulle köra hem och jag virrade bort mig fullständigt och resan tog över en och en halv timme. Såhär i efterhand kan jag säga att det var en himla tur, eftersom vägen var avstängd nu med. Hade jag inte provat nån annan väg innan hade jag förmodligen vänt, parkerat bilen hemma och tagit en taxi.
Jag överträffade hur som helst mig själv med att köra genom hela stan trots att jag var rädd så jag skakade.
Nu har jag kommit fram och lämnat ifrån mig väskan och ska ta och dricka lite kaffe. Jag skakar fortfarande, men jag tror det beror på trötthet nu.
Hörs!
juni, hägersten
Nåt utav det tråkigast jag vet är när man gjort en stor kopp kaffe och häller i mjölk och det som kommer ur mjölkpaketet är någon grynig sörja som mest liknar keso. Det är jättetråkigt.
Och att tvätta, det är fan tråkigt!
Idag måste jag tvätta och imorgon måste jag jobba. Det känns som att fem lediga dagar var marginellt längre än en helt vanlig helg och jag har som vanligt inte hunnit göra någonting alls.
Fast det är inte helt sant, för nu när jag tänker på det har jag ju gjort massor.
Jag ska bara lägga upp en massa saker till försäljning också, så jag blir av med lite skit här hemma.
Nu ska jag springa!
Förresten, om nån vill ge mig en present finns nu "Allison" av Agnes Cecile att köpa på eyesonwalls.com. Den är så fantastisk.
Svett
Jag sitter och eftersvettas efter århundradets jobbigaste joggingrunda. Det är tydligt att det är dags för mindre fest och mer träning. Jag tar ju livet av mig själv när jag är så förbannat ohälsosam!
Det är illa nog för kroppen med mitt oregelbundna schema, sen all skräpmat och alkohol på det... Nej, skärpning fröken!
Igår var jag, Sanna, Julia och Emelie nere på Smaka på Stockholm som hålls årligen i Kungsträdgården. Det fanns oerhört mycket spännande mat, men alldeles för få prova på-portioner, så det blev bara en svensk fisksoppa och nån peruansk kall fiskrätt för min del.
När jag kom hem påbörjade jag ett än så länge väldigt hemligt projekt som inkluderar en kurbits, så det var bara att sätta sig och öva. Det ska nog lösa sig, tror jag.
Nu nu ska jag duscha, sen ska jag sola. Eftermiddagens projekt går ut på att rensa här hemma. Heja mig!
Svett var det här!
Fantastiskt vacker dag, men inte ultimat att springa i...
Min första kurbits. Det kunde ju vara värre ;)
Jag blev så sjukt sugen på sill igår, så enda alternativet var att gå till affären och införskaffa sill och potatis
Fisksoppa och rosé i Kungsträdgården
xoxox
!
Jag såg en otroligt rolig video med gnagare på en skivspelare. Kolla
här!
xoxox
Hägersten 13.29
Igår var en riktigt bra dag, även fast jag var mer död än levande. Vi hade personalmöte på jobbet och efter det åkte vi till Uppsala för att äta middag. Tyvärr föll halva styrkan bort, men det var ändå himla trevligt.
hem kom jag alldeles för sent, men när jag väl gjorde det var jag tvungen att bry mig lite om Kristian, som jag inte sett på nästan en vecka. Han blev så glad att jag tog ut honom! Han for runt som en liten virvelvind och klättrade och gnagde på allt han hittade. Sötis! ❤️
Nu måste jag fixa lite här hemma, sen ska jag ut och äta med en kompis.
Här är vi (nästan) hela jobbgänget på vår fantastiska truck som nu fått flames på sidan. Det syns inte så bra, men det är coolt :)
Jag och Krille på natten
Han har ju sån bra utsikt där uppe...
hade Kristian varit vild hade han inte varit långlivad. Han har ingen känsla för höjd, men uppåt ska han hela tiden, sen kastar han sig bara ut när han ska ner igen. Knäppis.
xoxox
Alltså...
Morgondimma är tamejfan det vackraste jag vet.
Idag/inatt/imorse (???) när jag åkte buss från jobbet till bilen såg jag den helt fantastiska dimman, så när jag kom framtill bilen var jag tvungen att köra tillbaka bara för att fotografera den. Naturligtvis ville den inte fastna på bild, men här kommer ändå några bilder eftersom morgonen är fantastisk både med och utan dimma.
Och när jag kom hem sken morgonsolen in genom köksfönstret och jag insåg att jag inte putsat fönstren på snart ett år...
Nu jävlar ska här sovas!
xoxox
Jag klagar inte, men...
Just nu är jag faktsikt mer död än levande.
Jag var på allvar rädd att somna när jag körde hem imorse och gjorde allt som stod i min makt för att inte somna, In Flames i lurarna, ac:n på kallaste och tuggade på insidan av kinderna.
Väl hemma kunde jag naturligtvis inte somna, utan låg och vred mig hur länge som helst.
Skönt att detta är sista natten!
Soluppgången i Märsta var i alla fall väldigt fin
xoxox
Det här med att jobba natt...
Bra med att jobba natt: Jag behöver inte vara mörkrädd när jag går och lägger mig.
Mindre bra med att jobba natt: Min kropp kan inte sova efter kl 12 på dagen, vilket innebär att jag är helt paj efter två nätter.
Sömnproblem personifierat
xoxox
Alfama Patio Hostel 22.48
Idag är det sista dagen här, planet hem går vid nio imorgon bitti, så då lär det inte bli mycket gjort.
Det råkade visst bli lite shopping idag också. Jag hittade sandalerna jag gått och spanat på i rätt storlek, så det var bara att slå till. Bror skulle väl ha en present också, så den obligatoriska tishan är nu inköpt. Sen hittade jag roligaste sminkbutiken där allt var billigt och såg riktigt fint ut. Där gick jag loss ordentligt!
Lunch intogs i solen vid en liten bistro med utsikt över havet. Dumt att sitta i solen, jag vet, men jag ska ju ändå hem imorgon och på planet spelar ett par rosa axlar minimal roll.
Jag strosade längs vattnet tillbaka och blev så galet kissnödig att jag var tvungen att gå in på ett ställe och köpa en öl för att få låna toan (vem köper vatten liksom!??).
Väl hemma blev det en öl till på taket innan Lengan övertalade mig att ta en taxi och besöka Jesusstatyn. Sagt och gjort, jag fick tag på en ledig taxi med en chaufför som inte fattade ett ord av vad jag sa, först trodde han att jag skulle till tågstationen, sen till flygplatsen, sen fick jag krångla fram en karta och peka på bron och försöka föreställa Jesus själv. Tydligen fungerade det bra, för iväg kom vi och när vi kom dit visade det sig att även Guds son är ledig på första maj. Japp, alla grindar var stängda, alla lås låsta. Helt onödig resa.
Alltså, jag kan ju förstå att han vill vara ledig på långfredagen, jag skulle också vilja vara ledig på dagen för min död om jag dött och kommit tillbaka igen, men första maj!? Hallå!!??!! Vad har Jesus med första maj att göra!?
Vad ska man göra annat än skratta?! Jag åkte taxi i en evighet för en mindre förmögenhet för att få se baksidan av Jesus. Tack för den!
När jag kom tillbaka till stan var det dags för mat, så jag hittade ett litet ställe där alla fiskrätter kostade 6.90, så där fick det bli. Jag frågade servitören vad som var bäst och han pekade. Jag sa ja och kom sen på att jag bestört bläckfisk. Inte sån där liten som man får friterad utan stor grillad. Jaja, jag kunde ju alltid köpa nåt annat någon annanstans om det inte skulle smaka bra.
Det behövdes inte, maten var helt otroligt god och servitören jättetrevlig. Till dessert beställde Hagbohm en chokladmousse som visade sig vara mer som smet till en kladdkaka, men det var sött och gott ändå.
Nu nu har jag packat och beställt transport till imorgon, så nu ska jag bara sova sista natten.
Bilder!
Ja, den ser ju inte mycket ut för världen, men den här bläckfisken var fantastisk. Det är tentakler ni ser på tallriken.
Jag hade nog föredragit att äta nästan vad som helst framför kalkonspott. Jag tror de försökt skriva kalkonspett, men misslyckats kapitalt.
Här är den, Jesus rumpa. Dumma Jesus!
Sen hamnade jag på en bar som såg mer ut som Pettssons bod. Supermysigt!
xoxox
Lissabon dag 3
Idag stod shopping på schemat. Eftersom jag fortfarande var röd och varm om både axlar och kinder bestämde jag mig för att hitta en galleria för att spendera dagen inomhus. Sagt och gjort. Det visade sig att jag tydligen kan åka tunnelbana i Lissabon med.
Jag kom fram till ett fantastiskt köpcentrum och spenderade fyra timmar och knappt tusen kronor där. Nästan alla inköp gjordes på Primark där jag faktiskt aldrig varit förr. Jag inhandlade nödvändigheter såsom nagellack, bomullsrondeller, trosor och en hatt. Jaja, det var kul i alla fall.
När jag åkt tillbaka med tunnelbanan stannade jag på första bästa ställe bara för att vila benen och få lite vin. Jäklar vilket glas alltså! Säkert runt 2,5-3 dl i det. Där ligger fransmännen i lä med sina pytteglas på typ 1 dl...
Sen började jag sakta dra mig hemåt. Jag passade på att stanna för att köpa vatten och chips så jag skulle överleva till middagen som äts ganska sent.
Som vanligt gick jag och kikade in i alla små gränder och rätt som det var satt jag i en hyfsat bekväm plaststol och hade beställt mat. Så kan det gå!
I och med det blev mitt mat och sov-schema helt skevt, så jag gick hem och sov en stund och gick sen ut igen för att äta middag.
Jag började med att ta en öl där det, otroligt nog, fanns mysbelysning, något som för övrigt inte verkar vara uppfunnet här än, här är det starkast möjliga ljus som gäller.
Hur som helst hade jag spanat in ett ställe där jag tänkte äta min middag och gick efter en stund dit. Stället såg riktigt mysigt ut och var rekommenderat av Trip Advisor. Vilken besvikelse! Mest besviken var jag på servicen, men även på maten som inte smakade någonting. Åh så synd!!! Jag åt fisk med potatis igen, men den var så långt ifrån gårdagens delikatess att det knappt gick att jämföra.
Sen tycker jag faktiskt att man kan ägna ensamma matgäster lite extra uppmärksamhet, men här var det precis tvätt om. Jag tror att jag blev direkt ignorerad inte mindre än sju gånger på raken. Jag ska bannemej skriva till Trip Advisor och säga att de har fel!
Tur för mig att jag hittade trevligaste baren på vägen hem! Jag stannade till för ett glas vin och har nog aldrig blivit så lyft i humöret av att komma in på ett ställe. Avslappnat, skönt, härligt, kunnig och social bartender och underbart vin. Så bra!
Jaja, nog pladdrat, här kommer ett par bilder
Här är jag nere i tunnelbanan. Det var lite av ett äventyr, men inte alls lika mycket som äventyret att ta sig hem från tunnelbanestationen. Kanske berodde det på vinet, kanske berodde det på att någon passat på att bygga om halva staden under tiden jag var borta, jag vet inte, men vilse blev jag.
Ett utav de största glas vin jag någonsin fått!
Äh, nu funkar det inte att ladda upp fler bilder, jag får fortsätta imorgon.
xoxox
Lite senare, fortfarande i Lissabon
Jag har varit ute och ätit en utav mitt livs bästa måltider. Jag vandrade som vanligt runt ett bra tag innan jag bestämde mig för var jag skulle äta middag, men hittade tillslut ett perfekt ställe. Jag slog mig ner och kyparen räckte över en meny och frågade om jag kunde någon portugisiska alls. Jag sa att nej, det kan jag inte. Han såg lite lätt panikslagen ut och sa att vi nog hade ett litet problem. Jag sa att det var helt lugnt, att jag ville äta fisk och dricka vitt vin. Han föreslog en havsabborre och jag sa ja på en gång. Så fick jag lite småplock innan maten som var mer än någonsin tidigare med både oliver, bröd och olika ostar, sen kom maten. Jag måste säga att jag först blev lite orolig eftersom det luktade ganska konstigt och jag satte gaffeln i en potatis som var ganska hård, men när jag smakat på fisken kunde jag konstatera att det var mitt livs näst bästa fisk. Potatisen var också hur bra som helst och tillsammans med gröna bönor var det helt magiskt. Det slår fortfarande inte tonfisken i Marbella, men det var inte långt ifrån.
När ätit upp var jag så mätt och trött och nöjd att jag bestämde mig för att ta en taxi upp på mitt berg där jag bor. Sagt och gjort. Jag stack in huvudet i en bil och frågade om han visste vart mitt hostel låg och jodå, det visste han. Nejdå, det visste han inte alls och efter att ha kört helt fel och börjat ringa sin polare efter väganvisning insåg jag att det var bäst att peka själv. Ganska roligt ändå och det handlade om typ 60 spänn, så det gjorde verkligen ingenting.
Nu ska jag sova här och imorgon ska jag kolla upp shoppingmöjligheterna eftersom mina axlar är kräftröda och absolut inte vill ha mer sol...
xoxox
